Förklaring av NDAs – Vad du behöver veta (del 1) 

Förklaring av NDAs – Vad du behöver veta (del 1)

I den konkurrenskraftiga affärsvärlden där idéer, innovationer, finansiell information och hemligheter är framgångsnycklarna, spelar Non-Disclosure Agreements (NDAs) ofta en viktig roll i att skydda ett företags konfidentiella information. NDA säkerställer att den konfidentiella informationen endast används för det specificerade ändamålet som parterna i en affärsrelation avtalat om. Denna artikel kommer att ge en omfattande översikt av NDA i sammanhanget Business to Business (B2B). 

Vad är ett NDA? 

Ett NDA, även kallat sekretessavtal, är ett juridiskt bindande avtal mellan två eller flera parter med syfte att skydda konfidentiell information som kan komma att delas under tiden av deras affärsrelation. Mer specifikt är företags konfidentiella information icke-offentlig information som skulle kunna skada företaget om det skulle offentliggöras. Vanligtvis inkluderas en lista över den konfidentiella informationen i avtalet. Det kan innehålla exempelvis affärshemligheter, know-how, produkt- och teknikrelaterad information, rabatter, kundlistor, försäljnings- och finansiell information, affärsplaner etc. 

Varför och när behöver vi ett NDA? 

I B2B-sammanhang kan NDA vara ett väsentligt verktyg för att skydda affärshemligheter och annan konfidentiell information som är viktig för ett företag för att bibehålla dess konkurrensfördelar. Denna känsliga information bör därför definieras tydligt och noggrant i NDA. Var däremot försiktig med att inte definiera det för snävt för att säkerställa att du inte har missat en viktig kategori. Genom användande av ett korrekt utformat NDA kan ditt företag skydda värdefull information från konkurrenter eller tredjeparter som kan dra nytta av att sådan information avslöjas. 

Primärt syfte 

Det primära syftet med ett NDA är att säkerställa att den avslöjade känsliga informationen används och hanteras säkert, vilket förhindrar en avslöjande part att använda eller röja informationen utan vederbörligt tillstånd och behörighet. Ett NDA undertecknas ofta i början av en affärsrelation innan man går in i affärsrelationen. 

Exempel 

Vanligt exempel: Ett teknikföretag planerar att sälja och erbjuda specialiserade programvarulösningar till en företagskund. Företagen börjar med att diskutera hur man integrerar programvaran i kundens system för att fastställa priset för integrationen och användningen av programvaran. För detta kan teknikföretaget dela insyn om sin prissättning, SLA, policys och programvara, och kunden kan i sin tur förklara sina utmaningar och dela affärsplaner. När företagen gör detta planerar de således att dela dokument, inklusive icke-offentliga sådana, det vill säga konfidentiell information. Därför rekommenderas det att sådana företag skriver under ett NDA innan de delar sådan konfidentiell information sinsemellan. Ett sådant NDA kan sägas upp när parterna undertecknar ett slutligt kundavtal, vilket också bör inkludera sekretessvillkor. 

Hur skyddar ett NDA din konfidentiella information? 

Precis som för vilket annat juridiskt avtal som helst, medför avtalsbrott av ett NDA rättsliga konsekvenser. Beroende på avtalsbrottets allvar kan konsekvenserna sträcka sig från rättsprocesser och ekonomiska påföljder till åtal i extremfall. Avtalsbrott avseende ett NDA kan också skada en parts renommé, vilket kan leda till andra långvariga konsekvenser för dess affärsverksamhet, särskilt i affärsrelationer och i branscher där förtroende och sekretess är avgörande. Rättsliga anspråk och stämningar rörande avtalsbrott av ett NDA hör inte till vanligheten, men det händer definitivt att ett företag behöver betala vite för avtalsbrott. Vi har även gett rådgivning några gånger tidigare i denna fråga. 

Vilken slags NDA behöver du? 

Det finns olika typer av NDA som kan användas baserat på de specifika omständigheterna och de involverade parternas behov. Nedan listas de tre vanligaste typerna: 

1. Unilateralt NDA (Ensidigt NDA): I ett ensidigt NDA ålägger en part, vanligtvis säljaren, den andra parten skyldigheten att säkra informationen och inte avslöja eller använda informationen för något annat syfte än det som specificerats i avtalet. I ett B2B-sammanhang, används ensidiga NDA ofta mellan köpare och säljare. Exempelvis kan ett bioteknikföretag (säljare) använda ett ensidigt NDA för att förhindra köparen från att avslöja känslig information de har fått vid köp av produkter eller tjänster såsom immateriella rättigheter och datorteknologi. Det är även vanligt i offentliga upphandlingar och för RFI (Request for information) vid RFP (Request for Price) situationer.   

2. Gemensamt NDA (tvåsidigt eller ömsesidigt NDA): Ett ömsesidigt NDA involverar två parter där båda parter kommer att dela känslig information med varandra och kommer ömsesidigt överens om att båda parter blir bundna av tystnadsplikt. Ömsesidiga NDA används ofta när parter behöver utbyta betydande mängder av konfidentiell information under sina förhandlingar eller affärsrelationer. Sådana situationer kan vara joint ventures, leverantörsavtal eller företagsförvärv. 

3. Multilateralt NDA (tre- eller flerparts NDA): Ett multilateralt NDA inkluderar tre eller fler parter, där åtminstone en part delar känslig information med andra parter och genomdriver tystnadsplikt. Den här typen av NDA förenklar pappersarbetet och administrationen för parterna på så sätt att parterna inte behöver ingå flertalet ensidiga eller bilaterala NDA med varandra. I en affärsrelation som involverar tre parter, där alla förväntar sig att avslöja konfidentiell information, kan ett enda multilateralt NDA ersätta behovet av tre olika bilaterala NDA mellan varje partspar. Sådana situationer kan vara partnerskap, regeringskontrakt (såsom försvars- och rymdfartskontrakt) och konsortieavtal.